skip to main content
Idioma:

Valet som bara kom och gick: Reflektioner kring välfärdsområdesvalet 2022

Karv, Thomas

Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst och politik, 2022, Vol.2, p.57

Texto completo disponível

Citações Citado por
  • Título:
    Valet som bara kom och gick: Reflektioner kring välfärdsområdesvalet 2022
  • Autor: Karv, Thomas
  • Assuntos: Finland ; Politiskt beteende ; Regional politik ; Val
  • É parte de: Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst och politik, 2022, Vol.2, p.57
  • Descrição: En riktig långkörare i finsk politik fick sitt slut sommaren 2021 när en riksdagsmajoritet slutligen lyckades rösta igenom en omfattande social- och hälsovårdsreform. Detta medförde samtidigt att den största förvaltningsreformen under Finlands självständighet kunde verkställas. Det är värt att påminna om att arbetet med reformen inleddes redan 2005 av den då Matti Vanhanen-ledda regeringen och att reformen därför är ett resultat av ett synnerligen omfatttande förhandsarbete. Hur svårt det faktiskt har varit att uppnå någon form av politisk enighet kring en reform illustreras väl av att samtliga av Vanhanens efterträdareefterträdare – det vill säga i tur och ordning Mari Kiviniemi, Jyrki Katainen, Alexander Stubb och Juha Sipilä – alla misslyckades med den föga avundsvärda uppgiften att driva igenom reformen (Hyynynen 2019). Det var därmed ingen liten bedrift som den Sanna Marin-ledda regeringen lyckades med, vilket speciellt föregångaren Juha Sipilä kan intyga. Det var ju som bekant misslyckandet med att driva igenom deras version av en social- och hälsovårdsreform som till sist fick Sipilä-regeringen att falla några veckor innan riksdagsvalet 2019. I och med att den Marin-ledda regeringen består av fem partier med en långt ifrån enhetlig syn på social- och hälsovårdsfrågor blev också slutresultatet en tydlig politisk kompromiss. Att inget parti någonsin blir ”riktigt nöjd” är delvis också ett resultat av vårt politiska system, där flerpartiregeringar med ett brett ideologiskt spektrum har kommit att bli något av en regel (Mykkänen & Virtanen 2020). Utan att slösa dyrbart utrymme på att gå igenom de politiska skiljelinjerna när det gäller partiernas syn på social- och hälsovård går det ändå att konstatera att slutresultatet med reformen, i all korthet, blev att skapa 21 nya så kallade välfärdsområden med ansvar för organiseringen av social- och hälsovård samt räddningsväsendet inom det specifika området. Samtidigt fick Helsingfors stad och Åland fortsätta organisera sina social- och hälsovårdstjänster enligt egen praxis.
  • Idioma: Sueco
Links
Voltar para lista de resultados

  • Realização: ABCD-USP USP   Logos de Redes Sociais: Freepik

Buscando em bases de dados remotas. Favor aguardar.